Starta TV-kanal Del 3

Efter hand som tiden har närmat sig årsmötet den 4 mars så har vi då väntat på de olika pengar vi sökt från olika håll, kanske mest från de olika kommunala håll.

Men inga svar, trots våra informationer, beroende på att ärendet skall upp på agendan, man skall ha ett förberedande möte och så småningom skall man ha ett möte där allt bestäms. Mellan varje möte går det en månad sedan skall protokollet justeras och då går det ytterligare en månad. Det är byråkrati från sin allra bästa sida!

Vi har också i olika konstellationer försökt att informera de olika beslutsfattarna  om vilket behov vi har och varför vi tycker att det är en rättighet som  varje innevånare har rätt att komma i åtnjutande av.

Och ju närmare vi närmar oss årsmötet så ser vi med oro fram om hur många som skall komma på årsmötet, hur många har tröttnat på att vänta, hur många har trott att det inte finns någon substans i det vi framfört, att vi bara har fantiserat om kommande sändningar.

Oron växer och en smygande deprimerad anda lägrar allt som ofta flera av oss men som senare blåser bort av beslutsamheten av att vi skall sända i vår kanal.

Till årsmötet hade vi bjudit in Kommundelsdirektör Hans-Göran Säwar från Södra kommundelskontoret att leda våra förhandlingar som också hölls på Södra kommundelsnämndens kansli.

Som vi befarat var vi bara ett tiotal som hörsammat kallelsen och infunnit sig till

Årsmötet.

Nedan följer protokollet:

Protokoll fört vid årsmöte i

TV-Föreningen                                                                         

-public access kanal-

Måndagen den 4 mars 2002 kl 19 00  i                                                                                Södra Kommundelsnämndens lokaler i Hageby

  Årsmötets öppnande

Ordförande Andreas Wärff öppnade mötet och hälsade alla välkomna.

 1. Val av ordförande för mötet

Till ordförande för mötet utsågs Hans Göran Sävar

 2.Frågan om mötet blivit behörigt utlyst

Mötet hade blivit vederbörligen utlyst

3.Val av sekreterare för mötet

Till sekreterare utsågs Jan Alvind

4.Fastställande av röstlängd

Årsmötet bordlade frågan till den aktualiseras.

5.Val av justeringsmän och rösträknare

                      Till justeringsmän tillika rösträknare utsågs Nedzan Mulazimovic

                      och Ozren Tinjic.

A Verksamhetsberättelse/Årsberättelse redovisas.

Verksamhetsberättelsen upplästes av sekreteraren J Alvind som också godkändes.

B Revisionsberättelsen redovisas.

Revisionsberättelsen upplästes och godkändes.

C Avgående styrelsens ansvarsfrihet.

Avgående styrelse beviljades ansvarsfrihet i enlighet med revisionshandling.

D Motioner.

Inga motioner hade inkommit

 E Beslut om antalet ledamöter i programrådet (X).

Till sammankallande i programrådet utsågs Jan Alvind och till medlemmar i programråd utsågs Nedzan Mulazimovic.

och Ozren Tinjic.

F Beslut om antalet ledamöter i styrelsen (minst sju (7) stycken).

Årsmötet beslutade om att ett antal styrelsemedlemmar skulle uppgå till nio deltagare

G Val av ordförande, sekreterare och kassör. Dessa väljs växelvis på två (2) år.

 Ordförande  år                Andreas Wärff (Repr. i Riksförbundet Öppna Kanalerna)

Kassör                  1 år                                                   Tony Eglund

Sekreterare       2 år                                                      Bernt Schneider

H Val av minst fyra (4) ordinarie ledamöter till styrelsen. Dessa väljs växelvis på två (2) år.

Styrelseledamot   2 år                                                 N. Mulazimovic.              Styrelseledamot   2 år                                                              Jan Alvind

Styrelseledamot   2 år                                                 Lüsa Lalic

Styrelseledamot  1 år                                                  Marie Johansson-       

                                                                                       Ågren

Styrelseledamot  1 år                                                  J Zackrisson

Styrelseledamot  1 år                                                  Ricardo Olivares

I Val av minst fem (5) styrelsesuppleanter för ett (1) år.

Till ersättare utsågs Nedzan Mulazimovic, Meliha Domc-Tinhé

och Ozren Tinjic. Årsmötet utser resterande 2 ersättare till nästa

½ års årsmöte.

J Val av två (2) revisorer varav en sammankallande samt två (2)

Revisorsuppleanter

Årsmötet utser sittande revisor för nästkommande år samt förordar

Styrelsen att komplettera till nästa ½ års årsmöte

K Val av programråd: 

Se punkt E.
  

X ordinarie ledamöter för ett (1) år, varav en sammankallande.

Se punkt E
  

X suppleanter för ett (1) år.

Se punkt E

 

L Fastställande av tider för fasta programrådsmöten.

Bordlägges

 

M Val av ansvarig utgivare och ställföreträdande utgivare.

Till ansvarig utgivare utsågs ordförande samt att varje förening som

sänder program utser en ställföreträdande.

 

N Val av tre (3) valberedare varav en sammankallande.

Styrelsen får i uppdrag att till nästa ½ års årsmöte att utse tre

valberedare varav en är sammankallande

 

O Fastställande av medlemsavgift.

Medlemsavgiften för 2002 beslutades till 700 sek per förening.

 

P Övriga frågor.

Upptogs Finansieringsplan och kostnadsplan som genomgicks och

lades till handlingarna.

En redogörelse lämnades för årets arbete av sekreteraren.

Pp Avslutning

Ordförande Andreas Wärff tackade sittande ordförande Hans Göran Sävar för ett gott och förtjänstfullt ordförandeskap samt tackade medlemmarna och avslutade mötet.

Vid pennan                                            Ordförande                                            Mötesordförande

Jan Alvind                         Andreas Wärff                  Hans Göran Sävar

Justeringsman                                       Justeringsman

Nedzan Mulazimovic.                          Ozren Tinjic.

                 Jan Alvind måndag den 4 mars 2002

Efter årsmötet trodde vi att det skulle bli lite lugnare och på något sett var det som om luften gått ur oss, men vi hade mängder att göra framför allt skulle vår Webbsida bli klar så vi kunde lägga ut den. Vi måste även sälja annonsutrymme på denna så att vi fick intäkter att betala hyra, el, och allt annat som skulle var i en lokal TV-kanal. Vi skulle måla och göra i ordning lokalen, möblera den med tiggda möbler, sätta upp våra tiggda reklamskyltar med vår logotype på fönstren så att folk visste att vi fanns åtminstone att vi hade en lokal/studio. I en lite hopsnickrad budget kom vi underfund med att som det såg ut idag skulle vi kunna få vår hemsida att betala hyran vilket i våra ögon var ett bra resultat.

Vi blev också tvungna att börja snickra på program för att vara förberedda vid en eventuell start.

Ett program har vi redan berört, var det om Hageby, i de interna samtalen har vi också pratat mycket om Ohälsotalet där vi menar att man dels skulle kunna följa arbetet, man skulle kunna ha rådgivningsprogram och även fördjupningar med medicinsk expertis som skulle redogöra för olika företeelser som har att göra med ohälsotalet i en kommundel. Vi hade  också haft djupgående samtal om programidéer bl.a. om Yttre Miljön allt efter det att en av eldsjälarna från ”Ditt Nya Hageby”startat ett projekt om ohälsotalet och vi visste att det fanns ett samband.

En av deltagarna i styrelsen hade tidigare skrivit om ett sådant projekt.

”Begreppen naturresurser och yttre miljö täcker mycket av de fysiska grundvillkoren för människors liv och trivsel och för samhället som helhet.  Det må gälla villkor för försörjning och ekonomi eller för hälsa, rekreation, förankring i tillvaron och mycket annat som ger livet kvalitet. Med människans herravälde över jorden, följer också ett ansvar som sträcker sig långt över hennes egen välfärd”.

 

Vanliga medborgare visar idag ett ökat intresse och engagemang för lokala utvecklingsarbeten med syfte att förbättra den egna närmiljön. Folkrörelserådet, Hela Sverige ska leva, beräknar att det finns närmare 4 000 grupper av medborgare som har satt igång denna typ av förändringsarbeten. Det ökade intresset av att vara med och bestämma om sådant som har betydelse för närmiljön och vardagslivet fick genomslag i plan- och bygglagen 1996. Ett syfte med de ändringar som då infördes var att öka möjligheterna för medborgarna att delta i planeringen tillsammans med politiker och planerare.

Ett ökat medborgardeltagande i samhällsplaneringen får också stöd av internationella aktiviteter där Sverige har gjort åtaganden. Det gäller FN-initiativ som Brundtlandkommissionen, Agenda 21 och Habitatagendan men även EU:s aktionsprogram, Urban Agenda. Dessa aktiviteter betonar att en hållbar utveckling förutsätter en samhällsplanering med delaktiga medborgare och en planering som kan väga samman fysiska, sociala, ekologiska, ekonomiska och kulturella aspekter.

Det är vi som vet
Kunskaper om lokala förhållanden och befintliga livsformer samt medborgarnas erfarenheter av vardagslivets villkor måste föras in i de inledande skedena av den fysiska planeringen, innan strukturerna formas och grundläggs. Det är då viktigt att både kvinnor och män är delaktiga, eftersom de har olika erfarenheter, skilda behov och ofta gör olika prioriteringar. För att skapa en helhetssyn finns därför behov av att fler kvinnor engagerar sig.

Det är också angeläget att ungdomars tänkande och agerande får utrymme i samhällsplaneringen. I flera avseenden bär våra ungdomar på morgondagens värderingar och har därmed en del av svaret på hur framtiden kommer att se ut. Deras erfarenhet av delaktighet i samhällsbygget får betydelse för hur demokratin kommer att se ut i morgon.

 
Om bla. Våra lokaler
Möjligheterna att fånga upp ett ökat deltagande från kvinnor och ungdomar hänger starkt ihop med förekomsten av lämpliga mötesplatser. Mötesplatserna är viktiga därför att de skapar förutsättningar för ett offentligt liv i städer och samhällen. De har också betydelse för föreningslivet, för den sociala samvaron, för barn- och ungdomsverksamheter, för folkbildningen och kulturlivet.

Boverkets rapport Brott, bebyggelse och planering (Boverket, 1998) visar att det går att öka tryggheten och motverka brott genom åtgärder som är bebyggelseinriktade. Men det gäller att noggrant precisera de hinder som är relevanta för specifika brottsmotiv, brottstyper och specifika fysiska rum. Varje plats kräver sin egen analys av dessa förhållanden.

Det är därför nödvändigt med ett lokalt angreppssätt och delaktiga medborgare när det gäller att skapa trygghet och säkerhet. Nyckeln till framgång är att analysen och kartläggningsarbetet görs av dem som är berörda; medborgare, boende, föreningar, intresseorganisationer, lärare, butiksföreståndare, fastighetsskötare, brevbärare, hemtjänstens personal etc. De har alla kunskaper som kan vara av avgörande betydelse.

Får vi någon backup?
Kommunerna har en särskilt viktig roll i det brottsförebyggande arbetet eftersom de förfogar över de instrument inom den fysiska planeringen som kan användas för att stödja och genomföra lokala utvecklingsprogram som innehåller brottsförebyggande aspekter.

Ställningstaganden i översiktsplanen kan exempelvis innehålla idéer om hur stadens struktur bör utvecklas för att motverka brott. Den kan innehålla en policy för hur olika fysiska rum bör blanda funktioner som boende, arbete och verksamheter för att skapa befolkade rum. Översiktsplanen kan också innehålla uppmaningar om att senare beslut ska rikta uppmärksamhet på platser som är särskilt utsatta för brott.

Detaljplaner kan användas för att skapa miljöer som motverkar brottslighet genom att reglera utformningen av byggnader och allmänna platser, t.ex. gator, gång- och cykelvägar, parkeringsplatser, torg och parker. Med stöd av översiktsplan och detaljplan kan kommunen, i samband med bygglovprövningen, ställa krav på byggnadernas placering och gestaltning.

Det sociala perspektivet på hållbar utveckling av städer och samhällen handlar, enkelt uttryckt, om hur ett bra vardagsliv kan skapas på de platser där vi bor. Den övergripande frågan är hur vi som medborgare kan bli mer delaktiga i de beslut som fattas och som berör vårt eget lokala samhälle. Denna grundläggande aspekt har ett nära samband med förutsättningarna för gemenskap och social sammanhållning.

Vi måste bli mer delaktiga!
Delaktighet är också en förutsättning för att skapa trygghet och säkerhet i boendemiljön och stadskärnan. Ett bra vardagsliv handlar också om att kunna uträtta ärenden och göra inköp och att ha tillgång till arbete och utbildning i anslutning till den plats där vi bor. Eftersom det naturligtvis inte går att ordna allt i anslutning till bostaden, blir vi beroende av goda möjligheter till resor och transporter. Det är också viktigt att skapa naturliga mötesplatser i våra offentliga rum.

Alla dessa aspekter måste finnas med i planeringen för ett fungerande vardagsliv i livets olika skeden; under barn- och ungdomsåren liksom när vi blir äldre och om vi får något funktionshinder.

Stadslivet hänger både på att det finns platser som inbjuder till samvaro och att folk vill delta i ett offentligt liv. Ett tomt torg är ingen offentlig plats, hur vackert det än är. Olika artiklar tar upp olika aspekter på det nödvändiga samspelet mellan fysisk miljö och socialt liv genom att fokusera på ytterstadens torg och platser. Många artiklar belyser också stadslivets betydelse för demokratin och motkraft till privatisering, stadsrummets form och estetiska värden, trafiken, ytterstadens förnyelse och staden sett ur barns, kvinnors och invandrares perspektiv.

När vi diskuterat allt detta har vi då funnit att vi skulle kunna göra en mängd program om just  gemensamma rum, samlingsplatser och offentliga platser där vi skulle kunna spela in debattprogram, intervjuer med politiker och göra enkäter i anslutningen till den. Vilken positiv bild för just den politikern som vågar stå upp för sin idé och framträda med den.

För andra programförslag hänvisar vi till vår Projektbeskrivning.

Men det fanns mycket att göra förutom med program och med lokal och hemsida vi skulle också ha statens

 tillstånd eller förordnande att sända TV lokalt över vår kommun. Här nedan redogör vi hur detta går till.

Ovanstående utdrag ur FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har blivit ett mantra för oss.

Vi har iakttagit hur vi på alla sätt och i alla möjliga och

omöjliga situationer har  haft detta med på nästan allt, ofrivilligt.

I och för sig så är ju FN:s allmänna förklaringar över huvud taget något att ha med i alla

olika situationer både till vardags och till fest. Men vi har detta till något lite extra,

till något som vi alla behöver, något som vi alla ser fram emot och framför allt som alla bör värna om.

1995 förespråkade EU-PARLAMENTET åtgärder för att stödja medborgarradio/tv och öppna kanaler i syfte

att ge medborgare direkt tillgång till och deltagande i ljud- och bildmedia. Utifrån den ökande betydelsen

av elektroniska media för allmänhetens information stärks därmed den demokratiska processen.

Läsarna rekommenderas att även besöka EU-parlamentets webbplats för en aktuell

detaljerad agenda för plenarsammanträden.

I samarbete med EU:s TV-bolag Europe-by-Satellite och EU-parlamentet samt

Riksdagen inleddes hösten 1997  direktsändningar från EU-parlamentet

i Öppna Kanalen i Göteborg, Malmö och Stockholm. 

Det potentiella publikunderlaget är ca 1,7 miljoner tv-tittare sedan även

de Öppna Kanalerna i Lund, Jönköping, Skövde och Västerås  har anslutit sig. 

Finansiering av satellitutrustning m.m. har skett genom ett särskilt

 anslag ur regeringens medel för EU-information. Sändningarna finansieras

annars till övervägande del genom ideella insatser och samordnas av

Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige.

Att ansöka om förordnande hos Radio och TV-verket?

Ett lokalt kabelsändarföretag ska vara en juridisk person (t.ex. ideell förening eller aktiebolag)

 som har bildats för att bedriva lokala kabelsändningar och som kan antas låta olika intressen och meningsriktningar komma till tals i sin verksamhet.

Vid verkets prövning om förordnande vägs bl.a. in om företaget är representativt

med hänsyn till de lokala förutsättningarna, är öppet för nya medlemmar eller delägare

och berett att i sin verksamhet ge företrädare för olika lokala intressen och

meningsriktningar möjlighet att komma till tals. Om det bland dem som bildat

kabelsändarföretaget och driver verksamheten finns flera organisationer representerade

 med skilda intressen som företräder skilda meningsriktningar, bör det borga för

att lagens krav är uppfyllt.

Hur ansöker man om förordnande?
Ansökan om förordnande som lokalt kabelsändarföretag görs hos Radio- och TV-verket.

 Ansökan görs enklast på en särskild blankett. Samma blankett

 kan även användas vid ansökan om förnyat förordnande.

 Av blanketten framgår vilka handlingar som ska bifogas ansökan.

Radio- och TV-verket informerar om lediga förordnanden i nyhetsbrevet

och skickar ut ansökningshandlingar om förnyat förordnande till de

lokala kabelsändarföretag vars förordnande löper ut

Organisation
I radio- och TV-lagen finns inte några preciserade krav på hur ett l

okalt kabelsändarföretag ska vara organiserat. Utöver att det ska

vara en juridisk person som kan antas låta olika intressen och

 meningsriktningar komma till tals i sin verksamhet, föreskrivs endast

att det ska ha bildats just för att bedriva lokala kabelsändningar.

Radio- och TV-verket ställer inte heller upp några särskilda krav

beträffande företagsformen.

I förarbetena till den ursprungliga kabellagen (prop. 1984/85:199)

nämns dock några exempel på företagsformer. Företaget kan organiseras

 som ett aktiebolag där aktierna är fördelade mellan ett antal lokalt

verksamma organisationer, institutioner och företag med olika inriktning.

En annan modell är att aktierna i ett aktiebolag ägs av en ideell förening

 vars medlemmar har olika intresseinriktning.

Aktiebolag kan vara en lämplig form om verksamheten väntas

få mycket stor omfattning. Organisationsformen är relativt öppen

 i och med möjligheten att inträda som delägare genom förvärv av aktier.

Bolagsordningen bör dock inte innehålla regler om hembud eller olika röstvärde för aktierna.

Flertalet lokala kabelsändarföretag är ideella föreningar.

En ideell förening blir juridisk person när den antagit stadgar av viss omfattning

och valt styrelse. En ideell förening är inte hindrad att driva ekonomisk verksamhet

som främjar de ideella syftena. Den ideella föreningen är lätt att bilda och är en öppen organisationsform.
Ekonomi

Finansieringen av de lokala TV-stationerna varierar.

Intäkterna tycks sällan räcka till mer än de fasta kostnaderna.

 Programkostnaderna brukar respektive producent få stå för.

Ofta bygger verksamheten på ideellt arbete. Ekonomiskt stöd från kommunerna

till driften är ovanligt. Startbidrag i olika former till bl.a. tekniska investeringar

förekommer däremot. Åtskilliga kommuner tillhandahåller även medieverkstäder

 och på vissa orter svarar kommunen för studiokostnaden.

Radio- och TV-verket rekommenderar den som har planer på att starta

ett kabelsändarföretag och söka förordnande, att kontakta andra kabelsändarföretag

för att få råd om uppbyggnad och organisation etc. Förteckning över

 kabelsändarföretagen med adress och telefonnummer finns tillgänglig

på verkets webbplats.

Förteckning över kabelsändarföretagen med adress och telefonnummer

finns tillgängligt i verkets register.

Radio och TV-verket

1956 beslutade riksdagen att bygga ut television i Sverige.

 Idag distribueras TV på olika sätt: i marknätet, i kabelnät och över satellit.

TV-sändningar kan ske med både analog som digital teknik.

Allmänt

Våren 1997 beslutade riksdagen att digital marksänd TV ska införas i Sverige.

Marksänd digital TV infördes stegvis i Sverige. I en första etapp inleddes

 sändningar på ett fåtal orter.

Teracom AB äger och bygger ut det digitala marknätet i Sverige.

Under år 2001 kan ca 90% av befolkningen se digital-TV.

Teracom planerar att bygga ut näten till i stort sett 100%,

dvs. samma täckning som det analoga TV-nätet.

Teracom AB äger även det analoga marknätet och distribuerar

 de analoga sändningarna av marksänd TV (SVT1, SVT2 och TV4).

Lagar och förordningar

Ramen för radio- och TV-verksamhet anges i yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469)

och dess följdlagstiftning, samt i radio- och TV-lagen (1996:844). I radio- och TV-lagen

finns föreskrifter för sändningar av ljudradio- och TV-program som är riktade

till allmänheten och som är avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel.

De allmänna reglerna om TV i radio- och TV-lagen ska tillämpas för digital marksänd TV.

 Särskilda villkor kan dock anges i sändningstillstånden.

Förordningen (1997:894) om marksänd digital-TV reglerar tillståndsgivningen för den marksända

 digitala televisionen.

Allmänt om kabelsändningar
Det finns ett antal kabel-TV-nät i Sverige. Varje kabelnät består av kablar,

som installeras i marken och i fastigheter. Att sända genom kabelnät kallas också

att sända genom tråd. I Sverige behövs inget tillstånd för att

En sändning via kabelnät kan vara av två slag - en vidaresändning eller

en ursprunglig sändning.

· En vidaresändning i kabelnät är en samtidig och oförändrad återutsändning

 av ett program från en sändare på jordytan eller från en satellit. Det är på detta

sätt kabelanslutna hushåll tar emot rikskanalerna (SVT1, SVT2 och TV4) samt

 de svenska och utländska satellitkanalerna (t.ex. TV 1000, Canal+, TV3 och Kanal 5).

· En ursprunglig sändning i kabelnät förs direkt ut i nätet från t.ex. en studio.

 Dessa sändningar kan vara både lokala (t.ex. Öppna Kanalen i Göteborg,

Jönköpings Lokal-TV-förening, Fridhems folkhögskola, HSB:s Bostadsrättsförening

Kusken) och mer eller mindre rikstäckande (t.ex. TV21).

De flesta sändningar som löper genom kabelnät är vidaresändningar.

Det innebär att de flesta kanaler som TV-konsumenten har i sin kabel-TV

är kanaler som antingen sänds över marknätet eller som vidareförmedlas

via satellit, och som sedan går ut i kabelnätet.

Lagar och förordningar
Ramen för sändningsverksamheten i kabelnät anges i yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469)

och dess följdlagstiftning. Yttrandefrihetsgrundlagen ger varje svensk medborgare

och svensk juridisk person rätt att sända program genom tråd.

Den närmare regleringen av sändningsverksamheten finns i radio- och TV-lagen (1996:844).

I radio- och TV-lagen finns föreskrifter för sändningar av ljudradio-

och TV-program som är riktade till allmänheten och som är avsedda

att tas emot med tekniska hjälpmedel. Lagen gäller kabelsändningar

endast om sändningen når fler än hundra bostäder.

Den s.k. must carry-skyldigheten gäller dock om sändningen når

fler än tio bedriva kabelsändningar. 

I Sverige satte utbyggnaden av kabelnät för vidaresändning av program

från satelliter igång under 1984. Idag är ungefär 2,7 miljoner hushåll

anslutna till kabelnät enligt DigitalForum (siffran gäller analog täckning).

 Informationsteknologins framväxt har inneburit att kabel-TV-företag idag

 även kan erbjuda andra tjänster, förutom traditionella

televisions-sändningar t.ex. videoondemand och Internetanslutning.

Om du vill veta mer om kabelsändningar kan du läsa informationshäftet

Att sända program i kabel  utgiven av Radio och TV-verket


 ur
Budgetpropositionen Uo 17
Kulturdepartementet
Mediepolitik


Lokal TV

I dagens och framtidens medielandskap har olika grupper med en

uttalad icke-kommersiell målsättning och inriktning en mycket viktig funktion.
Lokala kabelsändarföretag, bl.a. Öppna kanalen, har till uppgift att låta olika åsikter

 och intressen komma till tals, att låta människor, vars röster kanske inte kan göra

 sig hörda någon annanstans, delta i samhällsdebatten. I Öppna kanalens

programverksamhet ingår bl.a. sändningar från riksdagen och Europaparlamentet.
I syfte att öka kunskapen om den lokala TV verksamheten och dess förutsättningar

när det gäller både produktion och distribution kommer Kulturdepartementet

att ta initiativ till en hearing. Till denna hearing ska ett bakgrundsmaterial tas

fram så att en meningsfull och framåtsyftande dialog kring dessa frågor kan ske. En
viktig utgångspunkt bör vara att belysa hur dessa verksamheter i dag bidrar

till att värna viktiga demokratiska värden. Hearingen skall ses som

ett steg mot en fördjupad dialog om framtiden för Öppna kanalen och

andra lokala kabelsändarföretag.

Som ett led i ovanstående har Riksförbundet agerat med

en gemensam ståndpunkt och en gemensam policy i dessa frågor.

 Riksförbundet har alltsedan starten för snart fem år sedan uppvaktat

 regering och olika departement i dessa frågor.

Som ett led i detta har då Radio och TV-verket som erhållit

regeringens uppdrag att sammankalla till en hearing den 21 maj 2002

samt utreda en del lokala

-public access- kanaler vari TV-föreningen Kanal Norrköping är en.

Mötet med Radio och TV- verket

Malin Wallin, Hans Cederroth och Birgitta Ivarsson från Radio och TV- verket

,besökte oss och vår  lokal-TV-verksamhet på fredag den 22 mars.

 Deras tidsschema var pressat men vi hann med att dricka kaffe och en

 ostsmörgås i vår lokal/studio på Luntgatan/Bråddgatan.

Enligt det uppdrag som Rrtv har ska dom först och främst skriva ihop

ett bakgrundsmaterial till lokal-TV:ns rättsliga, finansiella och tekniska förutsättningar.

 I materialet ska dom ta med exempel från pågående verksamheter

i olika delar av landet. Tanken är att Norrköping skulle stå för ett av exemplen.

Det sammanställda materialet kommer sedan att ligga till grund för hearingen

i Stockholm den 21 maj 2002 där materialet och exemplen ska möjliggöra en

 framåtsyftande dialog om lokal-TV:s förutsättningar idag och i framtiden.

Man ville gärna diskutera:

Hur har paraplyorganisationen fungerat? (Bra/dåligt/eventuellt förändringsbehov)

Vilken teknik använder vi? Och vad är kostnaderna för denna?

Vilka finansiella förutsättningar finns för vår verksamhet? (kostnader/intäkter)

Är vi i behov av ytterligare finansieringsformer och i så fall vilka?

Vilken roll har lokal-TV:n i värnandet av viktiga demokratiska värden?

Vilka hinder finns för lokal-TV:ns utveckling, dess roll i samhället och dess ställning som yttrandefrihetsmedium?

Hur stort är intresset för att sända lokal-TV och vilket innehåll vill man nå ut med?

Har vi någon uppfattning om hur många som ser på de olika programmen?

Hur ser vi på digital-TV:n? Hot eller möjlighet?

Många av frågorna var ganska vidlyftiga men det är ändå mycket intressant

 för dom att höra våra synpunkter på dessa.

Vi bidrog med ett gediget underlag vad gäller ekonomi, verksamhet, svårigheter

 och vår kommunikation med kommun m.fl. aktörer.

När man träffar trevliga människor från myndigheter som arbetar med de frågor som

 sysselsätter oss dagligen och i vissa fall även nätter kan man inte frångå en del funderingar.

Vi tror dock att vårt engagemang för integration, demokratifrågor, inflytande och

medbestämmande talade sitt tydliga språk vid vårt möte med Radio och TV-verket.

Kan inte  låta bli att återigen påpeka om en av de otaliga utredningar om demokrati och  deltagande.

Demokratin måste fördjupas på medborgarnas villkor

En utredning med uppdrag att föreslå åtgärder som skall öka medborgarnas

möjligheter till insyn och deltagande i den kommunala demokratin började

arbeta strax innan sommaren för ett par år sedan. Medborgarnas tilltro till

demokratin som styrelseform är obruten. Men människorna väljer i större

 utsträckning att uttrycka sig genom andra kanaler än de som den representativa

demokratin bygger på. Partierna rapporterar att det blir allt svårare att rekrytera

personer till förtroendeuppdrag. Medborgarnas förtroende för politiker och för

de politiska partiernas förmåga att lösa problem och visa handlingskraft försvagas successivt.

Med detta som bakgrund skall den parlamentariskt sammansatta kommittén:

1.      analysera och föreslå förbättringar i dels de förtroendevaldas arbetsförhållanden,

dels formerna för det politiska arbetet och då särskilt åtgärder för att öka antalet

förtroendevalda, underlätta rekrytering, förbättra representativiteten och

 motverka förtida avhopp,

2.      föreslå åtgärder som underlättar för personer med utländsk bakgrund samt

 funktionshindrade medborgare att åta sig och genomföra politiska

förtroendeuppdrag och i övrigt få insyn i den kommunala verksamheten,

 liksom goda möjligheter att delta i den,

3.      föreslå åtgärder som kan göra barn och ungdomar mer delaktiga i den

 kommunala demokratin och också ge barn och ungdomar bättre kunskaper om

4.      hur den kommunala förvaltningen och politiken fungerar,

5.      föreslå åtgärder som kan stärka fullmäktiges ställning och den medborgerliga

insynen i beslut av långsiktig karaktär och av stor principiell och ekonomisk betydelse,

6.      föreslå åtgärder som kan stärka den medborgerliga insynen i

kommunalt delägda företag, kommunala entreprenader och andra alternativa

drift- och samverkansformer,

7.      utvärdera erfarenheterna av kommundelsnämnderna som organisationsform

och då särskilt deras betydelse för att öka medborgarnas möjligheter till inflytande

i det lokala samhällslivet,

8.      studera erfarenheterna i de kommuner som i sin verksamhet upprättat

 s.k. demokratibokslut eller utnyttjat möjligheten att inrätta s.k. medborgarpaneler,

9.      studera erfarenheterna i de försök som gjorts med kommunala ungdomsråd

 och ungdomsparlament och utifrån detta föra en diskussion om hur dessa kan

användas i större utsträckning som ett sätt att öka ungdomars erfarenheter av

 och kunskap om den kommunala demokratin,

10.  utvärdera erfarenheterna av s.k. folkinitiativ till kommunala folkomröstningar

 enligt kommunallagen (1991:900), samt göra en översyn av procedurerna för

ändringar av den kommunala indelningen   samt behovet av och förutsättningarna

 för att införa en lagreglerad möjlighet att  vid indelningsändringar besluta om

 extraval under en löpande mandatperiod.

Demokrati för barn, ungdom och Media

Barn och ungdom
Det är här det börjar. Föräldrarnas ansvar är stort, men det är av naturliga skäl i

kollektivet som demokratin växer fram. Skolan och föreningslivet måste stimuleras

 till att fostra barn och ungdomar i demokratiskt tänkande.

Det finns ett stort behov av kompetenshöjning. Om ungdomar ska erövra

 demokratin krävs ett metodiskt upplagt och målmedvetet arbete. Allt efter

stigande ålder och mognad ska barn och ungdomar också få makt över dagordningen.

En nationell satsning, liknande ITiS, skulle kunna vara ett medel att

utveckla kompetens och metodiken hos föreningar och skolor.

Likheterna är stora. Datorn ska ses som ett redskap inte en kunskap

och samma sak gäller demokratin.

ITiS står för "IT i skolan" och i det projektet satsar staten 50 miljoner

 kronor till pedagogisk kompetensutveckling, datorer till de lärare som

 går fortbildningen och e-post adresser till alla i skolan.

Behovet av en liknande satsning när det gäller demokratin finns inte bara i skolorna.

Hos föreningar finns det exempelvis behov av att föryngra ledar- och styrelsearbetet.

Röst från demokratitorget: "För att förstå vad demokrati verkligen innebär måste

 man själv ha upplevt demokrati".

Värdegrundsatsningen inom skolvärlden är mycket bra och viktig.

Föreningslivet och skolan måste hjälpas åt med att ge barn och ungdomar

en upplevelse av vad demokrati är. Det är en utmaning som behöver stimulans.

 Kanal Norrköping i Media

Vi har skrivit ett flertal Pressmeddelanden, erhållit några napp med artiklar om våra rapporteringar

om vad vi gjort här följer några!

 Fullmäktiges
sammanträden i TV?
 
Ska kommunfullmäktiges sammanträden i Norrköping sändas på TV eller inte? Det ska ledamöterna i fullmäktige ta ställning till.
 
I går diskuterade kommunstyrelsen samma fråga. Ledamöterna valde att inte ta ställning i frågan utan lämnar över den utredning som gjorts till fullmäktige för beslut.
Frågan om TV-sända fullmäktigesammanträden aktualiserades förra året i en motion av Charlotta Andersson (v).
Utredning som gjorts jämför fem kommuner som idag sänder sina fullmäktigesammanträden i TV.
Sedan 1993 har Linköpings kommun gjort det. I år betalar Linköpings kommun 948000 kronor för detta, det vill säga 79000 kronor per sändning.

Vid sändningarna medverkar personalen på informationskontoret som kommentator samt har kontakt med tittare som vill ställa frågor.
Övriga kommuner har hittat billigare alternativ till TV-sändningarna. Skövde kommun betalar 200000 kronor årligen medan Lunds

 kommun betalar 20000 kronor per sänt sammanträde och Västerås 10000 kronor. Billigaste avtalet har Jönköpings kommun som betalar 6500 per sammanträde.
Norrköpings kommun har tagit kontakt med fem TV-producenter varav två är intresserade. Enligt beräkningarna skulle sändningarna kosta cirka 90000 kronor per gång vilket skulle ge en årlig kostnad på en miljon kronor. Ett billigare alternativ för Norrköpings kommun skulle vara om en Öppen kanal etablerades även här.
Öppna kanaler är icke-kommersiella lokala kabelsändarföreningar.

Enligt lag har de rätt att kostnadsfritt disponera en kanal för sina sLokal-TV är så mycket mer än Kommunfullmäktige!

Den sista tiden har florerat ett antal informationer om Lokal-TV som fordrar ett förklarande.

En publig access-kanal är för Norrköpingsborna, föreningar, verksamma,  företag och politiker

en möjlighet att erhålla och sprida information.  En information som på en lättförståelig

svenska är öppen för alla Särskilda insatser bör inriktas riktas mot invandrare,

barn, ungdomar och kvinnor.

Kanal Norrköping fyller dessa krav och finns nu.

Norrköpings Kommuns  Idébank ”Makt åt folk och folkvalda” säger man

”att alla norrköpingsbor måste utan ansträngning kunna förstå kommunala

beslut och kommuninformation ”  vilket vi anser är en väl  uttryckt målsättning.

Men målet är också att ge alla i Norrköping, föreningar, intressegrupper och privatpersoner

möjlighet att producera egna TV-program och få sändningsutrymme i ”Kanal  Norrköping”.

De som har resurser och kunskaper att själva färdigställa program, får mot en mindre

administrativ avgift utrymme i programtablån.

Övriga som behöver hjälp, kan föreningen bistå med handledning och nödvändig utrustning,

eller också med att producera programmet mot ersättning.

Programbidrag från förening eller privatpersoner ska utgöra minst 80 % av den totala programtiden.

Kanal Norrköping hänvisar återigen till ”Makt åt folk & folkvalda”

Norrköpings Kommuns Idébank där man säger :

”Om det är möjligt att också TV-sända fullmäktige har nyligen utretts efter en motion i frågan.

Förslaget har mottagits positivt under förutsättning att kostnaderna inte blir alltför höga.

Frågan är dock hur många av norrköpingsborna som skulle bänka sig framför TV:n under

fullmäktigedebatterna. Siffror från andra kommuner som TV sänder sina möten är inte höga.

Men nog borde det gå att göra diskussionerna i Norrköpings högsta beslutande organ

intressanta att följa. Om man följer upp debatter, gör reportage i närområden som berörs

av beslut som fattas och framför allt gör opinionsreportage inför beslut blir det spännande.

Att låta människor ringa in och ställa frågor under sändningstid kan också bidra till intresse”.

Kanal Norrköping finner ovanstående som en mycket väl formulerad målsättning

 och tror att det inte bara skulle vara möjligt utan att det återigen skulle 

göra Norrköpings kommun till en föregångare.

Vi vill  betona vårt synsätt att arbeta där vi menar att mångfald är en tillgång.

 Detta är den positiva utgångspunkten för oss, och programmen finns till för alla tittare

- både för infödda och invandrade medborgare. Den självklara grunden för vår

 programverksamhet är alla människors lika värde.

Föreningen för TV-föreningen Kanal Norrköping ska verka för en öppen

 Lokal-TV verksamhet i Norrköpings kommun, en allemans-TV för alla.

Syftet är att stärka demokrati och stimulera olika intressegrupper och individer att verka för

ökad integration och minska sociala och kulturella klyftor. Grunden i TV-föreningen Kanal Norrköping

baseras på de närmare 600 olika föreningar med underavdelningar som inbjudits att delta

 med representanter. En allt större del av verksamheten i samhället baseras på kunskap

och informationshantering. Förmåga att hantera och tillgodogöra sig information med hjälp

av modern teknik krävs och kommer att krävas för att medborgarna skall ha en rimlig chans

att vara delaktiga i samhällslivet. En förutsättning för detta är att så många som möjligt får

grundläggande kunskaper i samhällsfrågor på ett lättförståligt sätt. ”Föreningen” har därför

 på sitt kommande program översatta nyhetssammandrag på olika språk och kommer

vid senare tillfälle att integrera modern datateknik för en fördjupning av ämnen och som

informations-, kunskaps-, och kommunikationsverktyg.

Vad skulle en sådan kanal kunna innehålla mer för program?

Detta är ju egentligen upp till de ansluta föreningarna men på sikt tror vi att tablån

skulle kunna innehålla följande program:

Debattkvällar                    Reportage, inbjudna gäster(politiker, innevånare sakkunniga), telefonkontakt mm.

Om aktuella kommunala beslut, ärenden inför beslut i kommunens beslutande organ,

                      Senior TV                          Underhållning/reportage/information för alla

                                                                55+ i samarbete med PRO och förvaltning. Dagtid.

                      Norrköpings historia        Informativa inslag om kommunens historia,

                                                                 sevärdheter, kulturevenemang ett samarbete

                                                                 med Hembygds- och kulturföreningar.

Skol TV                                                                                                Medialinjen i våra skolor inbjudes, föräldraföreningar och skolledningar,

skolförvaltning medverkar med nyheter och information. Dagtid.

Ungdoms TV                     Fritidsgårdarna , Musikhusen med flera

om Dataspel, Internet, Skate. Musik

Särskilda tjejkvällar ( Exit program) relationer,

Mångetniskt om det som intresserar, smink,

hundar, kläder, hästar, killar, frisyrer, etc.

Över gränsen                    

Integration i ett nötskal, enkelt på lätt svenska,

reportage om mat/kultur/musik/information

från våra mångetniska områden.

En kväll/vecka ”Nyhetssammandrag på olika språk. Invandrarföreningar deltar och samarbetar.

                      Personligt    

Öppet för privatpersoner  att deltaga med

videodagbok/hobby/semesterminnen eller ”jag

tycker”

                     Norrköpingskväll             

Direktsänd underhållning från en lägenhet.

Inbjudna gäster, tittarna får deltaga per telefon

eller komma till studion.

Debatt/amatörer/tyckare.

Internet                               Internet-skola på lätt svenska som alla förstår. Enkla handgrepp.

Bakgrund och motiv för ” TV-föreningen Kanal Norrköping” 

I Norrköping finns för närvarande några lokal TV stationer med kommersiellkaraktär där föreningar och enskilda inte har möjligheter , av bl.a., ekonomiska skäl att föra fram sina budskap.

Med det befolkningsunderlag Norrköping kommun har och med den sammansättning av olika nationaliteter är det ytterst viktigt att kommun, landsting, länsstyrelse, föreningar och enskilda har en lätt tillgänglig lokal TV-station som förmedlar nyheter, kommunal- och landstingsinformation. Detta ger medborgarna möjligheter att lättförståligt följa med i det lokala informationsflödet.

Men det är också av yttersta vikt att man har möjligheter att se och höra de lokala förmågor av olika karaktärer som finns i vår kommun. Framför allt i den mångetniska delen för att minska klyftorna och öka förståelsen för de olika nationaliteterna.                                                                                                          Likväl är det av största vikt att innevånarna blir införstådda med hur media fungerar för att inte bli manipulerbara och att dessa får hjälp att producera program. Den demokratiska processen och utvecklingsarbetet i våra olika kommundelar skulle också ha stora möjligheter att utveckla sitt arbete med samrådsprocesser i samarbete med den lokala –public accesskanalen samt den Internetkomplettering som planeras.

Vi har också möjligheter utöka informationsutbytet angående t.ex.  EbS  som medför möjligheter till svensktolkade direktsändningar från Europaparlamentet.

(I samarbete med EU:s TV-bolag Europe-by-Satellite och EU-parlamentet  och det                       svenska Riksförbundet för Öppna kanalerna inleddes hösten 1997             direktsändningar från EU-parlamentet)

Jan Alvind

Sekreterare i TV-Föreningen Kanal Norrköping –en public access-kanal-

samt

Styrelsemedlem i Riksförbundet Öppna Kanalerna i Sverige

Inget bidrag till TV-kanal  (ur Folkbladet)
 
 
NORRKÖPING
Nej, det blev inget kommunalt bidrag till TV-föreningen Kanal Norrköping.
Den ansökan avslogs på måndagen av kommunstyrelsen.
Föreningen för lokal-TV, där bland andra Hyresbostäder och Studiefrämjandet ingick, har som bekant lagt ner sina sändningar. Det är det tomrummet som man nu velat fylla, och den nya föreningen har tänkt sig lokala TV-sändningar, lite som närradion.
Kommunen anser sig inte ha råd att hjälpa till med något startbidrag. Men om föreningen kommer igång, då ska kommunen ta in offert på vad det skulle kosta att TV-sända fullmäktiges sammanträden.

Bakom rubrikerna gömmer sig dock ett helt annat spel. De uppgifter vi erhållit från kommun, muntligt, (vi har ännu i skrivandes stund ej erhållit något skriftligt svar från varken Kommunfullmäktige eller Kommunstyrelsen på vårt äskande) och förvirrande från andra personer med täta kontakter med kommunledningen vore att ett beviljande skulle vara i strid med komunlagen enär man hade för avsikt att fråga oss om vi ville vara med och lämna anbud på kommunfullmäktigesändningarna. Ett annat svar vi också hört, var att detta skulle vara fel instans att vända sig till kommunstyrelsen utan att det rätta skulle vara att vända sig till Förvaltningen Kultur och Fritid inom kommunen.

I ett sådant läge vi befann oss i, med en okuvlig vilja att försöka starta upp Kanal Norrköping inför bland annat valet 2002 ville vi gå vidare. Vi ville också kunna vara beredda att sända till exempel Kommunfullmäktiges sammanträden samt själva producera program för en del händelser som pågår under året. Dessa händelser hade vi tillskrivit kommunen om i ett flertal skrivelser bland annat i projektbeskrivningen och i ett särskilt brev som vi tidigare redogjort för. Dessa händelser var enligt vårt förmenande stora och av stort intresse för allmänheten, barn och ungdomar, folkvalda i kommuner och regering och framför allt för alla som kämpat för demokrati, inflytande, integration, medbestämmande och framför allt valdeltagandet. Dessa var om Demokrati och att rösträtten är 80 år och invandrares rösträtt i lokalval 25 år och är väl något att uppmärksamma. En sådan tilldragelse kunde  TV-kanalen bidra med lokala program om lokala, kända demokratiprofiler i Norrköping, hur livet var då, hur det upplevdes av invandrare att delta i en sådan svensk tradition som att välja. Men demokrati är så mycket mera, för de flesta är demokrati hela livet, vår hela tillvaro och ofta är vi så säkra på vår demokrati att vi inte ens märker den. Vi vill att den skall märkas.

Det var i det läget vi befann oss när vi beslutade om att tillskriva kommun igen men den här gången adresserad till Förvaltningen och nämnden Kultur och Fritid. Fast någonstans tyckte vi väl att Kommunstyrelsen vilka var mottagare av vår förra skrivning med äskande, kunnat lämna över handlingarna till rätta handläggare vid mottagningen. Eller?

Vi skrev alltså igen då till Kultur och Fritid med ett äskande om ett startbidrag, samma formulering, samma äskande, samma kommun men med en annan adressat och förberedde oss på en ytterligare period av väntan. Så här såg ansökan ut:

TV-Föreningen

-public access kanal-

c/o”Ditt Nya Hageby”                                                                 

Hageby Centrum                                                            

603 59 Norrköping

Org.nummer.  82 50

2002-01-15

Projektrubrik: Kanal Norrköping för demokrati och integration

och ansökan om Startbidrag  om 230 000 sek

                      Presentation av sökande organisation

TV-föreningen Kanal Norrköping –en public access-kanal- har bildats och är en produkt från”Ditt Nya Hageby” – ett gräsrotsprojekt.. För närvarande har ett 30-tal föreningar från hela Norrköping visat sitt intresse och fler fortsätter att söka delaktighet.

I

Bakgrund och problemanalys

I Norrköping finns för närvarande några lokal TV stationer  med kommersiell

karaktär där föreningar och enskilda inte har möjligheter ,av bla, ekonomiska    

skäl att föra fram sina budskap.

Med det befolkningsunderlag Norrköping kommun har och med den sammansättning av olika nationaliteter är det ytterst viktigt att kommun, landsting, länsstyrelse, föreningar och enskilda har en lätt tillgänglig lokal TV-station som förmedlar nyheter, kommunal- och landstingsinformation samt ger medborgarna möjligheter att lättförståligt följa med i det lokala informationsflödet.

Men det är också av yttersta vikt att man har möjligheter att se och höra de lokala förmågor av olika karaktärer som finns i vår kommun. Framför allt i den mångetniska delen för att minska klyftorna och öka förståelsen för de olika nationaliteterna. Likväl

är det av största vikt att innevånarna blir införstådda med hur media fungerar för att inte bli manipulerbara och att dessa får hjälp att producera program. Den demokratiska processen och utvecklingsarbetet i våra olika kommundelar skulle också ha stora möjligheter att utveckla sitt arbete med samrådsprocesser i samarbete med den lokala –public accesskanalen samt den Internetkomplettering som planeras.

Mål och syfte med projektet

Föreningen för TV-föreningen Kanal Norrköping ska verka för en öppen Lokal-TV verksamhet i Norrköpings kommun, en allemans-TV för  alla.

Syftet är att stärka demokrati och stimulera olika intressegrupper och individer att verka för ökad integration och minska sociala och kulturella klyftor. Grunden i TV-föreningen Kanal Norrköping  baseras på de närmare 600 olika föreningar med underavdelningar som inbjudits att deltaga med representanter. En allt större del av verksamheten i samhället baseras på kunskap och informationshantering. Förmåga att hantera och tillgodogöra sig information med hjälp av modern teknik krävs och kommer att krävas för att medborgarna skall ha en rimlig chans att vara delaktiga i samhällslivet. En förutsättning för detta är att så många som möjligt får grundläggande kunskaper i samhällsfrågor på ett lättförståligt sätt. ”Föreningen” har därför på sitt kommande program översatta nyhetssammandrag på olika språk och kommer vid senare tillfälle att integrera modern datateknik för en fördjupning av ämnen och som informations-, kunskaps-, och kommunikationsverktyg.

Målgrupp

Norrköpingsbor, (alla innevånare) föreningar (även politiska), verksamma,      

företag och politiker. Särskilda  insatser riktas mot invandrare, barn, ungdomar och kvinnor.

Metod

Föreningen för TV-föreningen Kanal Norrköping ska verka för en öppen Lokal-TV verksamhet i Norrköpings kommun, en allemans-TV för  alla.

Syftet är att stärka demokrati och stimulera olika intressegrupper och individer att verka för ökad integration och minska sociala och kulturella klyftor. Grunden i TV-föreningen Kanal Norrköping  baseras på de närmare 600 olika föreningar med underavdelningar som inbjudits att deltaga med representanter.

Vi är öppna för all form av samarbete med alla krafter som drar åt samma håll och hoppas att fler är intresserade att på olika sätt tillföra projektet erfarenheter, kunskaper och insatser.

Grunden i TV-föreningen  ”Kanal Norrköping” projektet  är att innevånare, föreningar företag, kommunala förvaltningar m fl i Norrköping själva är delaktiga i processen att skapa ett datorbaserat media.

Riskanalys

I och med att allt engagemang med undantag av projektanställd kanalchef  sker på ideell basis är de ekonomiska riskerna små.

Ekonomisk redovisning
Projektet särredovisas i bokföringen och underställs granskning av auktoriserade revisor.                                                                                                                    Redovisning/utvärdering
Projektet kommer noggrant att utvärderas/redovisas utifrån de mål vi satt för projektet. Eftersom ingen hittills försökt något liknande är det mycket viktigt att våra erfarenheter kommer till godo för framtida verksamheter.

Uthållighet

Projektet pågår i sin första fas tom den sista december år 2004. Hur projektets kommande faser ser ut och i vilken tidsrymd de kommer att pågå får växa fram ur den process vi avser att starta.

Tidsplan

Projektet avser att starta under mars månad 2002 och att utvärdering görs under

januari 2005.  Beträffande utvärdering se under riskanalys.

Finansieringsplan och Kostnadsplan

                      Inkomster                                                                    Utgifter                                                                                                                                                                                                          

                      Balanserat resultat                  0:-                                Produktionskostnader  470.000:-

                      Medlemsavgifter                    7.000:-                         Trycksaker                         35.000:-

                      Ink.prod.kostn                    440.000:-                         Porton                                  22.000:-                            

                      Ink.sponsoravg.                 150.000:-                          Information                         98.000:-                            

                      Räntor                                      3.000:-                          Hyror                               88.000:-                               

                      Sökt medel                       230.000:-                            Inventarier                        100.000:-                                                  

                                                                                                                                                                              Vinst                                               17.000:-

                      Totalt                                 830.000-                             Totalt                                  830.000:-

                      Finansiering och kostnadsplan  kommer att revideras i takt med att sökta bidrag

bifalles.

                      Vi avvaktar Ert besked med största intresse och tecknar för

TV-Föreningen

-public access kanal-

Andreas Wärff                                                             Jan Alvind

                      Ordförande                                                                   Sekreterare

Många gånger upplevde vi det så att kommunen försökte att trötta ut oss, få oss att lägga ner verksamheten, få oss att ge upp den rättigheten som alla människor i Sverige har nämligen…men så kan det väl inte vara att min/vår kommun försöker hindra oss i att fullfölja en av FN:s allmänna förklaringar om de mänskliga rättigheterna. Eller?

Det fanns de inom våra led som ville att vi skulle gå ut med ett offentligt brev för att klargöra våra ståndpunkter och att visa kommunen att det som är lagstadgat om vår Svenska demokrati gäller oss alla, ingen är undantagen, alla ska omfattas av denna rättighet som också är en skyldighet som vi ser det                                                 ”Att värna om den Svenska Demokratin”.

Här är brevet som ännu inte kommit iväg:

TV-Föreningen

                -public access kanal-                                    

 En uthållig demokrati!

Regeringen tillsatte en demokratiutredning 1997 som har arbetat med att belysa de nya förutsättningar, problem och möjligheter som det svenska folkstyret möter inför 2000-talet. Utredningen har särskilt arbetat med att utreda orsakerna till det sjunkande valdeltagandet och föreslagit åtgärder för att öka medborgarnas delaktighet och engagemang i det demokratiska systemet.

Efter en omfattande inventering av de problem och möjligheter som den svenska demokratin står inför menar utredningen att utanförskapet och de växande klyftorna i samhället är ett hot mot demokratin och den enskilt viktigaste utmaningen för politiken på 2000-talet.En stor del av de förutsättningar vi har haft att arbeta efter, har vi av förståliga skäl hämtat från just ovanstående.  Det finns många ytterligare skäl därför, men de kanske för oss gräsrötter de starkaste skälen.Ett annat skäl som  framförts är Demokratiutredningen också fick ett tilläggsdirektiv (1998:100) om att studera det låga valdeltagandet och föreslå åtgärder för att öka medborgarnas delaktighet och engagemang i det demokratiska systemet. Utgångspunkten för utredningens arbete var varje medborgares rätt till full delaktighet i samhället. Utredningen hade i uppdrag att summera och värdera de senaste årens demokratiutredningar och demokratiforskning för att bedöma om ytterligare undersökningar och forskning borde initieras. Utöver analyser och beskrivningar skulle utredningen även lämna konkreta förslag inom behövliga områden. En viktig del i arbetet var att stimulera det offentliga samtalet kring demokratin så att det svenska folkstyret utvecklades.

Vi har i brev efter brev, i information efter information, i projektbeskrivning efter projektbeskrivning sökt på de förvaltningar, vi av kommunala politiker och tjänstemän rekommenderats, medel eller ekonomiska möjligheter att starta upp en lokal public access kanal.Vi har också noterat kommunens egna visioner om egna demokratiprojekt från de som är ingående i  Makt åt folk & folkvalda norrköpingsbornas idébank för demokrati-. ”Detta är Norrköpings demokratiutskotts idébank. Men framför allt är det norrköpingsbornas. Av snabbt nedtecknade idéer, brev, uppsatser, samtal och möten har det blivit en himla massa förslag, något sånär strukturerade. Demokratiutskottet utsågs våren 2000 av och inom kommunfullmäktige. Vårt uppdrag är att lämna förslag på hur fullmäktigearbetet i Norrköping kan vitaliseras och demokratiseras, men också på riktlinjer och arbetssätt som stärker kommunal demokrati och medborgarnas engagemang i stort. Vår ambition är att ta fram recept på en demokratisk infrastruktur, på hur man skapar förutsättningar som norrköpingsborna sedan kan använda sig av utifrån sina egna initiativ. Vi tyckte att det var självklart att framför allt hämta idéerna hos andra norrköpingsbor än oss själva. Vi i utskottet har ju redan valt att bli förtroendevalda och ser säkert inte de demokratiska bristerna lika tydligt. Nu är banken klar - i din hand - och ute på remiss. Det är upp till politiker, tjänstemän och andra norrköpingsbor att tycka till om den. Läs och begrunda. Hela banken eller bara de kapitel som intresserar dig. Kryssa för de förslag du gillar och tror skulle fungera. Fyll i egna kommentarer på de tomma sidorna i slutet eller på lösa ark”.

 Med Demokratiutredningens tilläggsdirektiv (1998:100) om att studera det låga valdeltagandet och föreslå åtgärder för att öka medborgarnas delaktighet och engagemang i det demokratiska systemet, förstod vi att alla med någon kunskap om demokrati, inflytande och valdeltagande att regeringen oroades av valutgången 1998. Man ville förbereda sig inför valutgången 2002.                                                                                                         

Med risk för upprepningar hänvisar vi till regeringens text:

Regeringen tillsatte hösten 1997 (1997:101) en utredning för att belysa de nya förutsättningar, problem och möjligheter som det svenska folkstyret möter inför 2000-talet. Demokratiutredningen fick ett tilläggsdirektiv (1998:100) om att studera det låga valdeltagandet och föreslå åtgärder för att öka medborgarnas delaktighet och engagemang i det demokratiska systemet.

Utgångspunkten för utredningens arbete var varje medborgares rätt till full delaktighet i samhället. Utredningen hade i uppdrag att summera och värdera de senaste årens demokratiutredningar och demokratiforskning för att bedöma om ytterligare undersökningar och forskning borde initieras. Utöver analyser och beskrivningar skulle utredningen även lämna konkreta förslag inom behövliga områden. En viktig del i arbetet var att stimulera det offentliga samtalet kring demokratin så att det svenska folkstyret utvecklades.

Utredningens arbete koncentrerades till följande fyra områden:

  Internationaliseringen av ekonomin. Ekonomi och demokrati i samspel.

  Sverige i Europeiska unionen.

  Nya informations- och kommunikationsmönster, informationstekniken och det    nya medielandskapet.

  Förändringarna i den offentliga sektorn samt utveckling inom folkrörelserna.

Demokratiutredningen överlämnade sitt slutbetänkande "En uthållig demokrati! Politik för folkstyret på 2000-talet" (SOU 2000:1) till demokratiminister Britta Lejon den 15 februari 2000 och därmed avslutades utredningens arbete. Mellan år 1997 och 2000 har utredningen tagit fram en stor mängd skrifter och annat material som kan vara underlag för den fortsatta dialogen om folkstyrelsens arbetsformer och arbetssätt. Läser man igenom alla skrifter som utredningen har publicerat bör man ha fått den mesta kunskapen om demokratifrågor som går att få idag.

Beträffande ovanstående ska vi begränsa oss till att beröra punkten om: Nya informations- och kommunikationsmönster, informationstekniken och det nya medielandskapet.

Vi har alltsedan vårt första informativa brev, vår första projektbeskrivning samt i våra direkta kontakter med företrädare för det politiska etablissemanget inom Norrköpings kommun informerat om vårt intresse och vår vilja att bidra med program och sändningar om framför allt:                                                                        Ett demokratiskt samhälle behöver delaktiga medborgare!                                        I många av breven och samtalen har vi också framfört vikten av Demokrati, Inflytande, Integration, Valdeltagande som viktiga hörnstenar i våra program.

Detta var också Norrköpings kommuns åsikt efter en motion i fullmäktige där man säger:

”Om det är möjligt att också TV-sända fullmäktige har nyligen utretts efter en motion i frågan. Förslaget har mottagits positivt under förutsättning att kostnaderna inte blir alltför höga”.

De projekt som vi sökt bidrag för uppvisar tillsammans en stor bredd och bidrar med värdefulla kunskaper och erfarenheter exempelvis när det gäller utveckling av lokal demokrati, förutsättningar för ungdomars engagemang och deltagande, förenings- och organisationsutveckling, demokratiutveckling med stöd av IT, nya vägar för lärande om demokratin samt nya former av mötesplatser och forum för debatt, dialog och diskussion mellan politiker och medborgare.

Naturligtvis är det inte myndigheters uppgift att påverka den politiska debatten. Däremot ska myndigheter underlätta den politiska debatten, så att medborgarna kan få information, men även t.ex. ge ungdomar möjlighet att göra sin röst hörd. Detta är precis vad Ungdomsstyrelsen i samarbete med Statens skolverk gör i projektet Skolval 2002. Syftet med projektet är att öka elevernas engagemang i demokratifrågor inför skolvalet 2002.

Detta är också en av de många infallsvinklingar Kanal Norrköping haft i sin planering

inför år 2002 och framför allt inför valet.

Vi vill avsluta detta brev med ett par frågor angående kommunens agerande i dessa så för oss och för innevånarna viktiga frågor.

-är det kommunens strategi att vilseleda ideellt arbetande och engagerande innevånare?

-vad är rätt prisnivå för en kommun med högt ställda krav på kvalitet?

-om nu inget avtal om sändning av kommunfullmäktigesändningar kommer till stånd, på vilket sätt kommer kommunen att informera sina innevånare då?

-förväntar sig kommunen att innevånarnas delaktighet och inflytande med sådant agerande kommer att enligt Demokratiberedningens och dess slutbetänkande ”En uthållig demokrati” Politik för folkstyret på 2000-talet

att leda till ökad demokrati, ökad delaktighet, ökat inflytande och en

integration som sätter människa i centrum.

Vi ser fram mot Ert svar om En uthållig demokrati.

Jan Alvind

Brevet sändes aldrig med motiveringen att vi trodde att vi i så fall aldrig skulle komma i åtanke för något kommunalt uppdrag eller informationer som vi skulle behöva för att sända tex. nyheter.

Ibland står ovanstående skylt dock som ett mantra som man istället kanske skulle arbeta efter.

Men efter regn kommer sol. 

Vi ville inte ge upp! Det måste finnas andra vägar, bland annat den som vi tidigare beskrivit i en analys, vi gjorde i samband med anbudet till kommunen tillsammans med vår samarbetspartner NollEttan Television.

Vi förstod att vi måste finna andra vägar för att få ekonomi till att åtminstone kunna betala våra fasta kostnader som tex. hyror, telefon mm. Därför började vi att sända ut reklam om vår hemsida som vid det laget nästan var klar, för att till den få in sponsorer som kunde bidra med pengar eller saker som vi var i behov av.

I samband med det brevet fick vi en kontakt med ett mediaföretag nära stående en av våra äldsta och mest lästa tidningar, Norrköpings tidning, som föreslog ett samtal.

HISTORIK OM NORRKÖPINGS TIDNINGAR

 Norrköpings Tidningar, Sveriges äldsta nu utkommande nyhetstidning, grundades den 14 oktober  1758 med Johan Edman som utgivare. Tidningen, som då sattes och trycktes för hand med lösa blytyper, utkom på lördagar. Då var antalet anställda två stycken, idag är cirka 300 personer anställda på tidningen.

Norrköpings Tidningar var i många år ett familjeföretag, men år 1875 ombildades det till aktiebolag och år 1947 till Erik och Asta Sundins stiftelse.

Inom koncernen finns flera företag, bland andra AB Trycksaker, Distributionstjänst AB, Västerviks-Tidningen, Gotlands Allehanda, Gotlands Tidningar, Folkbladet samt Resecenter i Norrköping och Västervik.

I NT:s tryckpress, Miller Nohab OP 2000 trycks över 16 000 000 NT per år. Pressen kan samtidigt trycka 80 sidor av det normala NT-formatet och 160 sidor i tabloidformat. Tidningstekniken är idag helt datoriserad. Macintosh med ett redaktionellt system, Quark Publishing System, används för textproduktion, redigering och sidombrytning.

Vid samtalet framkom att man tänkte delta i den anbudsförfrågan som Norrköpings kommun nu inlett om att sända kommunfullmäktige. Man ville då ha ett samarbete med oss för att få sända över vår kanal, eftersom vi hade koncessionen (tillståndet). Vi betonade omdelbart att vi redan hade ett samarbetsavtal med en intressent och att vi inte hade för avsikt att bryta detta samarbetsavtal. Vi nämnde också det som gällde vår koncession om att tex. ej sända reklam i våra program eller i anslutning till dessa. Trots detta var företaget beredda att diskutera ett samarbetsavtal eller en viljeyttring om ett sådant samarbete. Detta skulle i så fall vara att det inte skulle stå i strid med det tidigare samarbetsavtalet utan endast under förutsättning att det tidigare samarbetsavtalet ej kom till stånd. En av förutsättningarna för detta samtal var att vi och den tidigare samarbetsparten ej fick sändningarna av kommunfullmäktige. Detta var grundförutsättningen för det samarbetsavtalet.

Någon dag innan anbudet skulle vara Norrköpings kommun tillhanda undertecknades därför ett samarbetsavtal eller viljeyttring om ett samarbetsavtal mellan oss och företaget. Vi tyckte att vi på det här sättet hade garanterat oss själva sändningar av kommunfullmäktige. Meningen var att om inte kommunfullmäktige sändningar skulle bli av så skulle ändå en del samarbete kvarstå.

Men det blåste också  under den tiden lite snåla vindar, framför allt med kommunens ekonomi som inte var riktigt i balans. Man hade i rapporteringen i olika omgångar vandrat från 36 miljoner i vinst till nu 100 miljoner i förlust vilket då skulle medföra att någon TV-sändning av kommunfullmäktige förmodligen inte kunde bli av.

Artikel  den  2002-03-28 redovisas nedan:

2002-03-27   kl 08:17 
 
 
100 miljoner i underskott 2003
 
Dyster prognos för ekonomin i Norrköpings kommun
 
70­100 miljoner i underskott år 2003. Inte en budget i balans som man räknat med. Ytterligare mångmiljonunderskott åren därefter...
Ekonomin för Norrköpings kommun ÄR i kris. Det avslöjar en färsk prognos, erfar NT. Ja, även det här året, valåret, hotar underskott.
 
Det är visserligen bara en prognos. Men den skrämmer politikerna. Det lutar åt flera år med mångmiljonunderskott.
Kommunallagen kräver, att kommunernas ekonomi från och med år 2000 ska vara i balans. 2001 klarade Norrköping de, med 37 miljoner över. Men det skedde intet tack vare att kostnaderna för kommunal verksamhet hölls i schack. Utan genom oväntade skatteintäkter. Och så sålde man tomträtter.
Året innan gav också plus. Tack vara oväntade skatteintäkter. Samtidigt såldes NME och man kunde reglera en del i investeringsbudgeten.
Men framöver ses frågetecken kring skatteintäkterna. Häri ingår allt från generella statsbidrag till Wärnerssonpengar, Perssonpengar och annat. En viss utplaning från 2003 tror man är att vänta. Frågan är vad kommunen då kan sälja för att täcka hål, på samma sätt som man tidigare utnyttjat NME, tomträttsförsäljning med mera.

Började bra men...
2002, som är ett valår, började med den stora förhoppningen om att nå balans. Men det tog bara någon månad innan en prognos gjorde bilden mörkare. Nu lutade det åt ett underskott på drygt 60 miljoner kronor. Fast ska man vara korrekt bör man till det lägga de 40 miljoner kronor som kommunledningen stoppat i kassakistan från NME-försäljningen. De pengarna skulle bara gå till satsningar av engångskaraktär. Men kommer att användas till arbetsmarknads- och vuxenutbildningssatsningar. Så hotande bristen ligger kring 100 miljoner kronor. Men återigen, det är prognosen. Så till kommande 2003, som alltså ser ut att bli en riktig rysare. Utgångsläget är att man räknar med nettodriftkostnader innan vissa justeringar för löneökningar med mera på 3,99 miljarder kronor. Samma som man angett i år, då man alltså redan vet att det saknas pengar.
Till de 3,99 miljarderna ska läggas merkostnader för maxtaxa inom äldreomsorgen och barnomsorgen. Pris- och löneökningar. Och alltför höga kostnad för individ- och familjeomsorg, det ständiga problemet inom socialen. 2004 och 2005 hänger dessa kostnader med.

Allt mer hemtjänst
Tillkommer gör också ökade kostnader för fler hemtjänsttimmar. En väntad utveckling, i vart fall av prognosen att döma, är att anhörigvårdarna kommer att bli färre. Det betyder att hemtjänsten får fler att se till. Dessutom tippas, att allt fler kommer att söka hemtjänst, när taxan blir enklare och billigare. I slutänden blir det också en merkostnad för kommunen.

Boendeplatser
Inom äldreomsorgen kommer också utbyggnaden av särskilt boendeplatser att ge kommunen merkostnader. Denna utbyggnad är ett absolut måste, om kommunen ska ha en vettig chans att klara omsorgen om dem som verkligen behöver ålderdomshem och liknande.
Det blir platser i Ringdansen, Lindöenheten, i Järven, i Kolmården och från 2004 även på Vikbolandet och Hageby.
Maxtaxan på dagis ser redan nu ut att ge underskott för hyror för nya lokaler som krävs för att ta emot fler barn. Framöver ska också alla fyra- och femåringar ha plats. Ingen tror att staten täcker merkostnaden helt.
 
BIRGITTA GRANEHED

Några dagar efter en del små möten om allehanda saker började det att droppa in små meddelanden från olika bidragsgivare. I förhoppning att det var något meddelande som var positivt öppnade vi breven. Det första löd:

Efter ett år av misslyckanden med att söka bidrag från allt och alla blir man inte ens förvånad när man får sådana svar, man blir inte ledsen eller arg. Man säger bara –Jaså-.

Men livet måste gå vidare och vi märker på de medlemmar i styrelse och förening, som varit aktiva att man börjar att misströsta, att tycka att det börjar bli tråkigt. Arbetet med lokalen börjar gå på halvfart, det är svårigheter att få material, färg och andra för arbetets fortskridande nödvändiga tillbehör sponsrade.

Försöker i stället med att ljuta lite jävlaranama i den förening som gett inspiration till startande av vår TV-Förening och sänder ett brev för att få den styrelsen att reagera enligt nedan.

Anbud har lämnats…

… på Kommunfullmäktigesändningar i

Norrköping.

Ett anbud har nu lämnats enligt den förfrågan vi nu, äntligen fått. Anbudet lämnades enligt det Samarbetsavtal vi har med NollEttan Television i Linköping. NollEttan har nu också etablerat sig här i Norrköping där man hyrt in sig i våra nya lokaler på Luntgatan/Bråddgatan  och har bemanning för att bevaka nyheterna i Norrköping.                                                           I förfrågan har man bundit sig för en del ingående element som enligt vårt förmenande fördyrar själva sändningarna. Vi har givetvis lämnat alternativa priser på hur vi tycker att dessa sändningar skall ske. Vi har tex. tyckt att det skall vara en fördröjning på sändningstiden från den önskade tiden klockan 17 00 till kanske

Klockan 19 00. Detta för att vi tror att programmet blir mer tillgängligt för de som tex. arbetar och inte kommer hem förrän senare.

Ett annat exempel är att använda ”streaming”

som är en ny teknologi och en stark drivkraft bakom den framväxande ”nya ekonomin”. Digital teknik banar väg för nya modeller, nya sätt att dela kunskap och erfarenheter, effektivare sätt att göra information och nya distributionskanaler.

Streaming är den teknik som gör det möjligt att distribuera video, ljud eller multimedia, i direktsändning eller genom så kallad "on demand" där användaren själv bestämmer när han vill se en film eller program. Med denna teknik kan olika former av Webb-TV realiseras tex. kommunfullmäktige-sändningar.                                                      Vår förhoppning är dock att man lyssnar på den nya teknikens olika möjligheter och tar

tillvara på de möjligheter man har för att fler innevånare upplever att:

Ett demokratiskt samhälle behöver delaktiga medborgare!

Saxat ur DN

Utredning får bakläxa
Av Thord Eriksson

Digital-tv-kommitténs utredning duger inte som grund för ett beslut om fortsatt utbyggnad av det digitala marknätet. Det skriver Statskontoret i sitt remiss-svar till regeringen.

I slutbetänkandet som lämnades till regeringen skriver digital-tv-kommittén att det digitala marknätet är enkelt och effektivt når ut till alla svenska hushåll. Därför förordas en utbyggnad över hela landet samt att det analoga nätet läggs ned senast år 2007.

Men Statskontoret, en tung remissinstans, ger den parlamentariskt sammansatta kommittén bakläxa. I ett beskt formulerat remissyttrande pekas en rad brister i betänkandet ut. Bland annat efterlyses en tydligare analys av de erfarenheter som hittills finns av det digitala marknätet och en utredning av alternativa distributionsformer.

Statskontoret anser dessutom att kommittén har underskattat betydelsen av att teknikskiftet innebär kostnader för tv-tittarna. "Är det kanske så att kostnaden för konsumenterna överstiger det mervärde marksänd digital-tv innebär?" Statskontoret ifrågasätter också lämpligheten i att låta Teracom, det statliga bolag som hanterar driften av nätet, bidra med uppgifter om storleken på de framtida investeringar som krävs. "Vi kan inte bedöma varje enskild uppgift men vill framhålla att Teracom kan ha ett egenintresse av att framställa en utbyggnad i så god dager som möjligt."

Senast den 3 april ska alla remissinstanser ha lämnat sina synpunkter på digital-tv-kommitténs betänkande.

Mångfald är en tillgång.                                   Detta är den positiva utgångspunkten för oss, och programmen finns till för alla tittare - både för infödda och invandrade medborgare. Den självklara grunden för vår programverksamhet är alla människors lika värde.

 Alla medborgare ska ha möjlighet att komma till tals och synas.

Vi har  fokus på integrationsfrågor i det svenska samhället, och har ambitionen att både spegla och granska det mångkulturella och mångspråkiga Sverige.

Vi vill vara en plats för kritisk granskning, debatt och inte minst för alternativa synsätt och ge utrymme för en mångfald av värderingar.                                             

Inom vår programverksamhet ges också utblickar till migrationsfrågor i övriga Europa. Detta sker bland annat genom ett planerat samarbete och program- utbyte inom EBU:s ram.

Snart är vi där!

TV-tittarna ska slippa onödigt långa reklamavbrott

TV-tittarna ska slippa onödigt långa reklamavbrott. Det är innebörden av konstitutionsutskottets förslag till beslut som blev klart vid sammanträdet den 12 mars. En majoritet i KU delar regeringens uppfattning att lagstiftningen om hur TV-reklam får avbryta program ska ändras. Majoriteten består av alla partier utom Miljöpartiet.

De nya reglerna innebär att reklam i större utsträckning än tidigare får avbryta program. Inget hindrar i dag att ett program avbryter ett annat program. Detta har inneburit att t.ex. filmer i TV4 avbrutits av andra kortare program vilka omgetts av reklam. Avbrotten har därför blivit längre än om reklamavbrott varit tillåtet.

Det finns tillfällen när reklam inte får avbryta TV-sändningar. Detta gäller t.ex.:

• Spelfilmer som är högst 45 minuter långa får inte avbrytas av reklam.

Vissa program får inte avbrytas av reklam till exempel gudstjänster och program som vänder sig till barn under tolv år.

Saxat ur Resumé

Tv-kanalen K-World, före detta Kunskaps-tv, läggs ner. Sändningarna kommer att fortsätta fram till den 31 mars för att sedan upphöra.

Ledningen för K-World har tidigare framhärdat att det varit i stort sett klart med en försäljning av kanalen.
Resumé har tidigare rapporter om att TV3, TV4 och Kanal 5 alla har räknat på att ta över kanalen - men i slutändan tackat nej.
K-Words satsning på e-learning kommer inte att läggas ned. I höstas gick K-World samman med schweiziska Viviance.
 

Besök av Radio och TV-verket

Malin Wallin, Hans Cederroth och Birgitta Ivarsson från Radio och TV- verket ,besökte oss och vår  lokal-TV-verksamhet på fredag den 22 mars. Deras tidsschema var pressat men vi hann med att dricka kaffe och en ostmacka i vår lokal på Luntgatan/Bråddgatan.

Enligt det uppdrag som de har ska dom först och främst skriva ihop ett bakgrundsmaterial till lokal-TV:s rättsliga, finansiella och tekniska förutsättningar. I materialet ska dom ta med exempel från pågående verksamheter i olika delar av landet. Tanken är att Norrköping skulle stå för ett av exemplen. Det sammanställda materialet kommer sedan att ligga till grund för hearingen i Stockholm den 21 maj 2002 där materialet och exemplen ska möjliggöra en framåtsyftande dialog om lokal-TV:s förutsättningar idag och i framtiden.

Man ville gärna diskutera:

 Hur har paraplyorganisationen fungerat? (Bra/dåligt/eventuellt förändringsbehov)

Vilken teknik använder vi? Och vad är kostnaderna för denna?

Vilka finansiella förutsättningar finns för vår verksamhet? (kostnader/intäkter)

Är vi i behov av ytterligare finansieringsformer och i så fall vilka?

Vilken roll har lokal-TV:s i värnandet av viktiga demokratiska värden?

Vilka hinder finns för lokal-TV:s utveckling, dess roll i samhället och dess ställning som yttrandefrihetsmedium?

Hur stort är intresset för att sända lokal-TV och vilket innehåll vill man nå ut med?

Har vi någon uppfattning om hur många som ser på de olika programmen?

Hur ser vi på digital-TV:s? Hot eller möjlighet?  Många av frågorna var ganska vidlyftiga men det är ändå mycket intressant för dom att höra våra synpunkter på dessa. Vi bidrog med ett gediget underlag vad gäller ekonomi och vår kommunikation med kommun m.fl. aktörer.

Staten sparar miljarder på webben

Statliga bolags webbsatsningar är en succé. Genom att kommunicera med kunderna via nätet sparar bolagen 12 miljarder kronor per år, enligt näringsdepartementets E-mognadsindex. SJ och Bilprovningen är två framgångsrika exempel.

Utredning får bakläxa Klipp ur DN av Thord Eriksson

Digital-tv-kommitténs utredning duger inte som grund för ett beslut om fortsatt utbyggnad av det digitala marknätet. Det skriver Statskontoret i sitt remissvar till regeringen.
I slutbetänkandet som lämnades till regeringen skriver digital-tv-kommittén att det digitala marknätet är enkelt och effektivt når ut till alla svenska hushåll. Därför förordas en utbyggnad över hela landet samt att det analoga nätet läggs ned senast år 2007.
Men Statskontoret, en tung remissinstans, ger den parlamentariskt sammansatta kommittén bakläxa. I ett beskt formulerat remissyttrande pekas en rad brister i betänkandet ut. Bland annat efterlyses en tydligare analys av de erfarenheter som hittills finns av det digitala marknätet och en utredning av alternativa distributionsformer.
Statskontoret anser dessutom att kommittén har underskattat betydelsen av att teknikskiftet innebär kostnader för tv-tittarna. "Är det kanske så att kostnaden för konsumenterna överstiger det mervärde marksänd digital-tv innebär?" Statskontoret ifrågasätter också lämpligheten i att låta Teracom, det statliga bolag som hanterar driften av nätet, bidra med uppgifter om storleken på de framtida investeringar som krävs. "Vi kan inte bedöma varje enskild uppgift men vill framhålla att Teracom kan ha ett egenintresse av att framställa en utbyggnad i så god dager som möjligt."
Senast den 3 april ska alla remissinstanser ha lämnat sina synpunkter på digital-tv-kommitténs betänkande.

Jan Alvind

Mobil 070 / 632 63 03

alvind@stadsnet.com

                                                                                       Till                                                                                                                           Ditt Nya Hageby

                                                                      Hageby Centrum

                                                                                       603 59 Norrköping

                                                                                                                                                                                                                                                        2002-04-19

Har nu sedan snart ett år deltagit på avstånd i Er verksamhet. Kanske lite utanför men ändå med ett stort intresse eftersom jag tidigare har erfarenheter av liknande projekt fast på andra orter. Har uppskattat mycket det Ni har gjort och det Ni förmodas göra.

En sak som för mig saknas  är givetvis de egna åsikterna, de egna redovisningarna och den egna marknadsföringen av Era projekt . Allt detta som med lätthet skulle kunna underlätta Ert arbete i de så viktiga frågorna.

I Kanal Norrköpings styrelse sitter nu tre kvalificerade personer som alla har sitt ursprung och sin nuvarande härkomst från Ditt Nya Hageby. Detta skulle för Er underlätta och öka Era möjligheter till kvalitativa, kompetenshöjande möjligheter till en egen Station för TV-sändningar. Till en början i ett mindre inriktat program, kanske en kväll var fjortonde dag med

c:a 30 minuters sändningstid.

Detta skulle inte bara vara värdefullt för Er att dokumentera Er verksamhet utan skulle också marknadsföra Ert arbete till närmare omgivningen (andra kommundelar i Norrköping) eller till och med andra kommuner i Sverige genom de Öppna Kanalernas bytesservice av program.

Nedan anges ett exempel eller en början till ett projektprogram för Station Hageby.

Mål och verksamhetsplaner ska vara Inriktningsmål

Station Hageby vill ge röst åt stadsdelen Hageby och dess invånare. Den skall vara en resurs för människorna i området och ge dem tillgång till ett forum för verklig kommunikation.

Stationen ska ha sin förankring i det mångkulturella samhälle som Hageby utgör. Den ska arbeta för en positiv utveckling för människorna och området. Då är det viktigt att ta tillvara den mångkulturella mångfald som faktiskt finns.

- Genom undersökningar som FN-organet OECD gjort om utvecklingspotentialer i olika samhällen har man kommit fram till att samhällen som verkar för och/eller tillvaratar den mångkulturella mötesplatsen har större utvecklingspotential än andra samhällen.

Om så är fallet - vilken resurs Hageby utgör!

Stationen ska sträva efter att

- skapa dialog, debatt och diskussion samt spegla det spännande och mångkulturella samhället som Hageby är

- vara en kulturell mötesplats. Vi tror att verkliga möten ger en växelverkan som skapar förutsättningar för en fruktbar utveckling i samhället

- värna och aktivt arbeta för reell yttrandefrihet.

- det väsentliga i att verka för att skapa en rättvisande bild av Hageby

- initiativ underifrån tillvaratas

-       låta dialog, yttrandefrihet, det demokratiska perspektivet, folkbildningstradition och internationell öppenhet vara ledord.

-        

Stationen är icke-kommersiell och ska arbeta i en anda av god folkbildningstradition som kännetecknas av:

- en sann vilja att göra verkligheten begriplig

- en tro på kunskapens betydelse för att påverka samhället

- en vilja att lära av varandra och därmed respekt för olika individers erfarenheter och idéer

- en öppenhet för nya mönster och beredskap att möta förändringar

- en övertygelse om att den fria debattens och diskussionens betydelse för ett demokratiskt samhälle.

Det gäller också att få igång och stödja positiva processer, där människor knyter kontakter och utvecklar samarbete samt erbjuder möjligheter till arbetstillfällen och meningsfull sysselsättning.

Effektmål

Station Hageby skall genom sin verksamhet verka för ökad delaktighet och förståelse för olika sociala och etniska förutsättningar bland invånarna.

Genom samarbete med bl.a. Studiefrämjandet eller Mariborgs Folkhögskola vill station Hageby öka sysselsättningen bl.a. genom kompetenshöjande utbildning och förberedelse inför det snabbt växande kommunikationssamhället.

Genom verksamheten ökas kunskapen om det svenska samhället och det svenska språket.

Stationen skall genom producera attraktiva program verka för att bygga nätverk och skapa en lokal dynamik bland Hagebys  invånare.

Genom Stationen kan parallella verksamheter skapas som t.ex. produktion av informationsfilmer, workshop och undervisning.

Genom samarbete med skolorna i Hageby kan Stationen också verka för skol-TV-produktioner. Genom samarbete göra program tillsammans med boende, bostadsföretag, föreningar och organisationer i stadsdelen.

Handlingsplan

Stationen skall bygga nätverk, skapa möjlighet för eleverna att praktisera under och efter kursen. Under kursen ska eleverna kunna deltaga i mindre kunskapskrävande produktioner medan praktikanter kan ägna sig åt större projekt.

Föreningar och verksamheter inom Hageby ska stimuleras att göra egna program och genom sin verksamhet att kunna utveckla kunskapen om demokrati och närpolitik.

Fortbildning och parallella verksamheter ska innehålla bl.a.

- Aktuella reportage. Informationsfilmer om olika verksamheter i Hageby t.ex. ”Ditt Nya Hageby”

- Utbildning av föreningarna (korta Workshops)

- Uthyrning av tjänster och teknik.

- Stationen skall verka för att engagera flera medlemmar i föreningen

- Verka för organisationsutveckling, sponsringspool , ömsesidigt utbyte mm

- Genom skol-TV kan Stationen få en aktiv användning av pedagogik och generera praktikplatser

- Boservice, Sångfestival och Hageby dagarna

- Verka för att inspelade program, videofilmer, kan lånas på biblioteket

- Samarbeta med biblioteket om t.ex. "Veckans Bok".

-En referensgrupp med boende bör skapas och gärna även med journalistisk medverkan.

Hoppas att jag inte tröttat ut Dig och Dina kolleger, det blir ofta så, när jag sätter mig vi datorn och känner inspiration för något jag tror på.

Förhoppningsvis kan det ändå ha sått några frön som kanske kan gro i en inte för avlägsen framtid hälsar

 Jan Alvind

cc. Bernt Schneider

     Toni Eglund

    Andreas Wärff

Eftersom vi visste mindre än när vi startade detta projekt men var mer desillusionerade

blev det svårare att gjuta go i föreningsmedlemmarna. Det var ingen direkt entusiasmen

och själv kände jag en viss ovilja att överhuvudtaget att gå vidare. Men det vore att ge upp för lätt.

Vi i den grupp som ansvarade för programinnehållet, när vi väl kom i gång, började i alla fall att planera för att börja producera program.

Vi fick genom Arbetsförmedlingen Kultur reda på en kvinna som gått en viss mediautbildning som kanske var något för oss. Hon bodde i Linköping och hade bil och var villig att pröva på. Genom Arbetsförmedlingen fick vi ett startbidrag så att vi slapp betala någon lön under 2 månader och skulle resterande 6 månader bara behöva betala 1 000 sek per månad.

Tyvärr var lokalen ej klar för inflyttning det datum vi hade planerat att anställningen skulle börja så vi sköt på det i 1 vecka.

Under tiden hade vi direktkontakt med varandra och diskuterade det kommande arbetet samtidigt som vi träffades ett flertal gånger för att planera i detalj. Vi hade kommit överens om att färdigställa en produktion om cirka 40 timmar för att ha som buffert när sändningarna kom igång,

Jan Alvind 2002-04-09

  Programförslag att produceras under två månader

                                                                 Premiär3- 5 Dagar före den första kommunfullmäktigesändningen

Med en blandning av program och direkt från studion men med många vb.ungdomar, dans, musik, kultur

Ditt Nya Hageby            

En presentation av eldsjälarnas arbete, om det som är

kul, om det som är jobbigt, om det som möter mothugg.

                                            Ett program med och om eldsjälar.

Bosnien Herzogovinia   Ett program om en invandrarförening i Norrköping

om festerna, idrotten det som förenar och det som delar oss.

                                                                  JOBB AKUTEN

Programförslag
Producent Gun Lindholm

Jobb Akuten i tre del block med Info rutan och Arbetslivet

Intro: 20 sek snabba klipp från olika yrken

Målgrupp: Riktar sig till arbetssökande samt arbetsgivare.
Vi sänder där det händer!

Jobb Akuten 300sek.
Rycker ut på olika platser i Norrköping och träffar personer som vill söka ett nytt arbete genom att berätta om tidigare yrkeserfarenheter och utbildningar under 30 sek. Efter ca 10 personer ca 300 sek går vi vidare till nästa block.

Info rutan 120 sek.
information från Arbetsförmedlingen om kurser, utbildningar heta jobb och arbete utomlands.

Arbetslivet 160 sek.
Vi kommer också att göra ett litet lättsamt reportage från olika yrkesgrupper som en yrkesvägledning. Där samma frågor ställs varje vecka.
Varför valde du detta yrke?
Hur blir man..?
Vad tjänar man som.?
Är du med i något fack?

Facklig information om regler, lagar och förmåner.

Programtid 10 min  600 sek.
Vi fyller upp med klippbilder från olika arbetsplatser.
Efter texten rullande på ett löpande fabriksband.

Senior TV                         Underhållning/reportage/information för alla

55+ i samarbete med PRO och förvaltning. Dagtid

                      Norrköpings historia     Informativa inslag om kommunens historia,

                                                                 sevärdheter, kulturevenemang ett samarbete

                                                                 med Hembygds- och kulturföreningar.

Ungdoms TV                   Fritidsgårdarna , Musikhusen med flera

om Dataspel, Internet, Skate. Musik

Särskilda tjejkvällar ( Exit program) relationer,

Mångetniskt om det som intresserar, smink,

hundar, kläder, hästar, killar, frisyrer, etc.

Över gränsen                  

Integration i ett nötskal, enkelt på lätt svenska,

reportage om mat/kultur/musik/information

från våra mångetniska områden.

”Nyhetssammandrag på olika språk. Invandrarföreningar deltar och samarbetar.

                      Debattkväll                      Inför valet, med politiker och innevånare.

                                                                 (Om vi har eller får pengar)

Veckans ord                     3 min om möten med människor och deras visdomsord

 Premiärprogram

                      3 block om barn, ungdom och övrigt (dvs vuxet)

           alla block skall innehålla dans, musik, samhälle

              18 00  > kort invigning

                 Block 1: 55 minuter

                 >Trumpet signal i studion

Ø dansare tjejer

Ø inspelat barnprogram gärna från dagis –saga-

Ø tävling

Ø sång barnkör –live-

Ø vb från skolan

Ø sång barnkör –live-

Ø musikvideo från Studiefrämjandet

Ø vuxen tjej pratar

Block 2: 55 minuter

>     Trumpet signal i studion

Ø dansare lite äldre tjejer och killar

Ø vb från ungdomsgårdar

Ø vb från bibblan

Ø mobbning

Ø fula ord mot framför allt tjejer –respekt-

Ø Ungdomsprofil från Norrköping

Block om > approximativt 2 timmar

Ø Presentationer av Kanal Norrköping

Ø Invandrarföreningar

Ø Ditt Nya Hageby :c:a 30 min

Ø Samtal i Studion Kommunstyrelsens ordförande

Ø Oppositionsråd ansluter

Ø Norrköpingsprofiler

Ø Studioband (synt)

Ø Presentationer

Ø Bosnien Herzogovinia förening presentation

Ø Ansluter andra invandrarföreningar

>Kyrkan Johanni församling vb. + veckans ord

  Visning av våra lokaler för politiker!

Vi har förevisat våra lokaler för våra politiker

och också fått möjlighet att redovisa våra synpunkter för vårt anbud.

Den 24 april 2002 kl 16 00 hade vi en visning av våra lokaler för våra politiker.

Det var i linje med det samarbetsavtal vi har med NollEttan Television

som vi lämnat ett anbud till Norrköpings kommun om Kommunfullmäktigesändningarna.

Ett tiotal hörsammade vår inbjudan till

en kopp kaffe så vi fick redogöra för våra synpunkter. Efter presentation redogjorde

Henrik Friman från NollEttan och Jan Alvind för våra ställningstagande när det gäller sändningar av kommunfullmäktige.

Vi påpekade att vi lämnat ett alternativt

anbud och våra synpunkter på detta, även

att prisbilden blir en annan och att man inte ser någon större skillnad på ett 2 kamera-system mot ett 3 kamerasystem eller att man kanske skulle föredra en förskjutning av sändningstiden med 2 timmar så att alla som har nöjligheter att se programmen.

Mer än varannan svensk använder Internet
Enligt Jupiter MMXI senaste mätning använde 5.080.000 svenskar internet. I åldersgruppen 18-49 år surfade 80 procent av befolkningen på internet (Computer Sweden)

Citatet:
Kloka bin suger inte i vissna blommor
(Kinesiskt ordspråk. Tillägnat de som vill satsa pengar på digital-tv)