Samarbete i framtiden

Har i en serie blogginlägg försökt att ge en syn på min uppfattning om hur föräldrar och skolan ska kunna samarbeta fortsättningsvis.  Har tidigare beskrivit mina tankegångar om samarbetet men tiden ändrar uppfattningar och förutsättningar.

Vet att det kommer att möta motstånd både från Skola och Föräldrar. Orsakerna är många men tror att båda sidor, Skola och föräldrar, bär med sig uråldriga traditioner om hur skolan ska fungera och verka. Har på inga sätt gett mig in i pedagogens snåriga värld utan stannat vid just samarbetet mellan Föräldrarna och Skolan.

I det sista avsnittet har jag berört lite grand om Marknadsföring och avsåg egentligen att skriva mer men har märkt att det kan i stället skrämma bort intresset för ett så viktigt ämne.

080819 - Skolan och samarbete med föräldrar!

 Förvånad men samtidigt lite glad när man läser på Myndigheten för skolutvecklings hemsida att man tillsammans med Örebro universitet startat en utbildning för skolfolk. Det ska bli en distanskurs som ska avhandla SAMARBETE MED FÖRÄLDRAR där ämnen som att diskutera komplexa förhållanden som kan uppstå i mötet mellan skola och föräldrar samt ska kursen också ge fördjupning i ett dialogiskt förhållningssätt gentemot föräldrar med mera.

Förvånad är jag efter över 15 års verksamhet inom föräldraorganisationer (inte numera) och många uttröttande, enträgna och avspisande försök att inleda samarbete med klasser, skolor skolförvaltningar och även myndigheter utan resultat.

Frågan är väl om det ska behöva ta så lång tid?

080820 - Skolan och samarbete med föräldrar! Del 2

Skrev i går om Myndigheten för skolutveckling och deras samarbete med Örebro universitet om distanskurs för skolfolk för samarbetet med föräldrarna.

Efter lite eftertanke måste jag ändå notera att från Myndigheten till den lilla skolan i den lilla orten är avståndet långt. Det är långt i meter, kilometer och mil, men vad värre är, är det långt i de olika mellanhänder som ska förvalta och förmedla de utbildningar och eventuella beslut som skall verkställas ute på den lilla skolenheten från myndigheten sida.

Varför det avståndet är så stort kan jag bara spekulera i men tror att det givetvis beror på flera orsaker där den kommunala självständigheten är en.

En annan som jag träffat på en mängd gånger är att vi föräldrar (som känner våra barn bäst) månar och tycker oss veta hur man behandlar barnen och klassen bäst, men där läraren (pedagogen) hävdar motsatsen.

En tredje kan vara skolledarens (rektorns) krav på den egna skolan och från kommunens förvaltning att ha en ekonomisk täckning för alla utgifter och att följa den uppsatta budgeten( Föräldramöten kostar inte mycket!).

Detta kan vara ett par orsaker till att det är långt till den lilla skolan från myndigheten!

080821 Skolan och samarbete med föräldrar!

Del 3

Men föräldrarna då och föräldraorganisationerna? Har de inte några skyldigheter om deras barns skolgång?

Självklart, föräldrarna har det yttersta ansvaret för sina barn och deras utbildning och intensionerna från myndigheterna var ett tag att man skulle demokratisera skolan med lokala styrelser där föräldrarna som företrädare för barnen skulle ingå tillsammans med elevrepresentanter, lärare och övrig personal.

Man kom på den ”bra” iden att då behövdes heller inte några Hem & Skolaföreningar och allt kunde bestämmas, beslutas på den lilla lokala skolan. Givetvis med totalansvar för den oinvigde skolledaren som egentligen inte visste vad det hela handlade om. När det så hade bildats den ”lilla” lokala styrelsen i den ”lilla” lokala skolan fick man hjälp från den egna kommunen med budgetförslag och andra viktiga handlingar för skötseln av den ”lilla” skolan!

Det var bara att alla handlingar var förtryckta och bara att skriva under!

Skolledaren hade sin anställning och knep ihop sin mun och föräldrarna steg av den lokala styrelsen med rasande fart tillsammans med övrig personal. Eleverna kände sig” blåsta” och började planera grunden till en massförstörelse av skolan.

Intresset för skolan och utbildningen hade fått sig en riktig törn för föräldrarna och blev för skolan en belastning.

Att man sedan ”snabbutbildade” lärare och gav ”vikarier” fasta tjänster som inte klarade de krav som ställdes på lärare i den nya demokratiserade skolan bidrog också!

De stora Föräldraorganisationerna förlorade i intresse för föräldrar och i samma takt försvann medlemmarna och interna stridigheter och avknoppningar började med en rasande fart.

I dag finns ett fåtal mindre organisationer kvar värda namnet ”föräldraorganisation”.

Skall i en senare del presentera en del egna förslag för försök till återuppbyggnad.

080822 - Skolan och samarbete med föräldrar! Del 4

Egentligen skulle inte föräldrar behövas i skolan och föräldraföreningar inte finnas.

Men någonstans i tiden har det uppstått ett dilemma mellan skolan och föräldrarna i det egentliga samarbetet.

Att utbilda våra barn!

Många föräldrar vill hålla sig informerade och många lärare och skolor vill informera och ha en föräldrakontakt.

Tror att för många av oss föräldrar som har barn i skolan ser lite kortsiktigt på skolfrågor och skulle egentligen se lite längre fram för att bilda oss en uppfattning om hur ser framtidsutsikterna på arbetsmarknaden ser ut när mitt barn går ut skolan.  Vad ska de utbilda sig till? Vad och var finns det för yrken? Hur ligger Sverige till i konkurrensen med andra länders skolor?

Det är frågor som de nu existerande föräldraorganisationerna bör ha som komplement på sina agendor för att överleva och kunna vara med och påverka utvecklingen inom utbildningen av våra barn.

Skulle efter alla avknoppningar och nybildandet av nya föräldraföreningar se att ett samarbetsorgan inrättas för att samla visionärer med framtidstro under samma tak för att kunna utveckla framtidsutsikter för kommande perioder av utbildningar. Detta samarbetsorgan skulle också kunna utreda, se framåt om lärarutbildningar och skolor och komma med egna förslag . För det är våra barns utbildning och framtid det gäller!

Fritt inträde och medlemskap för föräldrar som skulle kunna finansieras genom skolorna eller varför inte genom ”sponsring” där de Svenska företagen (Svenskt Näringsliv) borde ha ett stort intresse för sina kommande arbetstagare och kunnat vara med och påverka inriktning både nationellt och lokalt.

Har själv också föreslagit en Föräldraombudsmannen som skulle kunna vara

rådgivande inom olika ämnesområden för föräldrar med frågeställningar om skolan.

Just inom den dagliga verksamheten bör finnas en öppenhet mellan skola och föräldrar.

Detta skulle innebära en stor minskning på arbetsbelastningen för skolorna som också då skulle bli mer betalningsbenägna för den servicen men där staten är den övergripande finansiären.

Det måste givetvis till en tidsenlig Marknadsföring som uppdateras för att vara ändamålsenlig enlig senaste arbetsuppgifterna och vara öppen, demokratisk och tillgänglig för alla föräldrar. En marknadsföring med väl utbildat ekonomiskt sinne som vilar på ett analytiskt förarbete i en marknadsplan.

Den skulle till en början starta med en sökmotoroptimering och sponsrade länkar.

Ett nyhetsbrev som blev ett med föräldrarnas vardag med alla de nyheter och förändringar som sker inom skolornas värd! Både på gott och ont! Det räcker alltså inte med ett nyhetsbrev som kommer ut en gång i månaden eller ett par gånger per år.

Marknadsföring kan också förknippas med PR(Public relations) som handlar, strängt taget, om att försöka kontrollera vad omvärlden tycker och tänker om ditt företag.

Organisationer som aktivt arbetar med PR ser till att viktiga publiken (till exempel opinionsbildare, beslutsfattare, investerare, kunder och ägare) har tillgång till den information som ger dem den bild av organisationen som den önskar att de ska ha.

Detta är lite av mina egna tankar och idéer och måste bearbetas och vidareutvecklas allt efter tid och verksamhet och möjlighet.