|
|
Dottern´s 1:a utlandsresa
… var en av de största upplevelserna! För oss båda! Jenny hade visserligen varit på Åland ett tjugotal gånger per år men en riktig utlandsresa! För dottern som på barns vis (8år) var uppfyllt av förvåning, upptäckarglädje och en stor portion nyfikenhet på allt och alla! För pappan som fick uppleva dotterns nyfikenhet och glädje över allt det annorlunda hon fick uppleva!
Det var en kombinerad julklapp till oss båda och tidigt på morgonen några dagar innan julafton väcktes hon och var uppe med ett skutt och hade jag inte hejdat henne hade hon väl sprungit till Arlanda. Väl framme hade givetvis incheckningen fel på data och vi blev fördröjda och på barns vis blev dottern otålig då hon skulle flyga för första gången. I avgångshallen när vi checkat in fick hon se en kändis ” Dr Alban” och bara det var spännande och en halv upplevelse. Snart fick vi gå ombord och fick våra platser och på med säkerhetsbälten ”och upp flög vi över molnen och allt och jag såg ingenting” som hon uttryckte sig efter starten.
Under resan gång fick vi lunch både förrätt, varmrätt och efterrätt vilket tilltalade den unga damen. Sedan vidtog räkneövningar, rita och givetvis spelade vi kort. Därefter fick den unga damen gå in ”i cockpit” och träffa kaptenen och de andra som styrde och ställde så planet kunde flyga. Alla instrument gjorde stor succé och det pratades det om länge. Så var vi äntligen framme och skulle landa men lite oroligt blev det då dottern bara såg vatten och inte själva landningsbanan. Men vi kom ner på Lanzarotes flygplats helskinnade trots hennes oro och snart kunde hon högt tala om att det fanns både blommor och palmer och att det var varmt 26 grader och till sist fick vi våra väskor och åkte till hotellet med buss-.
Pappan hann inte komma in i lägenheten vi hyrde innan dottern var vid och i poolen!
Som den turist hon var…
… tillbringade hon de första dagarna i poolen. Givetvis var hon redan då noga med att passa måltiderna och mellan varven gick till baren som tillfälligtvis också hade glass av olika former och färger. Men träffade också kompisar som hon badade med- Vi bjöd också med kompisen och hennes mamma på en åktur i den bil vi hyrt.
Vi utforskade staden Carmel där vi bodde men också till en liten stad som hette Yaiza och fikade och åt glass i stora lass. Trötta kom vi hem till hotellet i Carmel igen men givetvis hann dottern med ett bad i poolen.
Vi var också på en åktur till en Nationalpark som hette Timanfaya och vägen dit kantades av lava på ett overkligt vis som nästan skrämde dottern. Men rädslan försvann när hon ute på den lavatäckta månlandskapet fick se Kameler som man kunde få rida på om man betalade. Givetvis blev det en ridtur på Kamel.
En annan dag åkte vi till den norra delen av Lanzarote och en annan dag den södra delen. Vi kunde uppleva landsbygden och inte bara de tillrättalagda turiststäderna vilket var en fröjd. En fröjd med all växtlighet som trots det lavatäckta landet ändå hade en väl anpassad grönska som skyddades av små lavavallar runt varje växtlighet.
En annan begivenhet som intresserade dottern var shopping och marknader där hon kunde handla vad som helst bara det var till salu . I den här åldern var Barbiedockor i ropet för henne och hon hade/har en samling på över 100 Barbies. På Lanzarote hade de en lite annorlunda klädsel på dockorna men också lite andra modeller, hudfärg och hår varför dottern givetvis skulle ha de som hon inte hade i sin samling. Pappan var lite ihärdig med att säga nej och i stället köpa en liten souvenir vilket det vid det tillfället blev som ännu finns kvar i hemmet om än skadad och lemlästad. Men dockor blev det ändå en dag på marknaden då hon kom över två stycken till priset av en. Dessutom fick hon en Michel Jackson docka som var hennes stora idol (och är än i dag).
Dagarna och veckorna går fort när man har trevligt och snart var det dags att återvända till det då kalla och snöiga vintern. Men först fick katterna som hon matat hela tiden ett riktigt skrovmål för att klara sig till nästa djurvänliga gäst kom.
Till slut återstod att hämta hunden långt från bostadsorten och sedan hem efter landningen på Arlanda klockan 2230.
|